Så vart det en liten tur till förlossningen igen då!

Igår så hade jag mycket sammandragningar/förvärkar. De kändes mycket mer men var inte regelbundna. Under natten har jag sprungit på toan många gånger för att göra nr.2, vilket brukar vara ett tecken på att kroppen förbereder sig. Imorse när jag vaknade så kände jag mig öm uppe vid magen och har känt så hela dagen och på eftermiddagen kom en jobbig huvudvärk på krypandes. Till slut ringde jag till förlossningen för att prata med dem. Självklart så ville de ha in mig på en koll.

Vår urgulliga och snälla granne Annelie skjutsade mig till Lasarettet och fick komma in i ett rum direkt. Det var nersläckt, lugnt och mysigt. CTG blev påkopplad och jag slumrade till i väntan på att den skulle kopplas bort, hörandes på min bebis hjärtljud som slog så fint.
Allt såg bra ut, lite sammandragningar och bra aktivitet på bebis. Kollade blodtryck som först visade lite för högt, men en andra gång var det lite bättre men högre än vad det brukar vara. Jag fick då ta ett urinprov som visade bara bra resultat, SKÖNT!
Alltså ingen preeklamsi=havandeskapsförgiftning. Fick tabletter mot halsbränna. Läkaren trodde att ömheten jag känner är för att bebis trycker på så mycket.

Läkaren kommer in och undersöker mig. Tappen är 1 cm lång och öppen 2 cm (fast BM sa sedan att han sa att jag var öppen 1 cm, men jag hörde något annat...). What!? Vad hände nu? Sist, för ca 2-3 veckor sedan, så var den nästan 4 cm lång och helt sluten. Ultraljud gjordes och det visar fortfarande lite mycket fostervatten men inget farligt. Läkaren tror att vi kommer ha en bebis om ca. 1 vecka. 1 VECKA!!! Herregud, kan man bli mer stressad? Jag har ju MASSOR att fixa innan! Jag som inte alls ska föda detta året. Jag som vill vara gravid lite längre nu när det är sista barnet. Jag kommer aldrig uppleva detta igen. Är jag redo? Usch, jag vill ju såklart hålla min bebis och se vem det är som legat så länge i min kropp och vuxit och sparkat, men jag vill ha min gravidmage liiiiite till.

Okej, nu kan ju läkaren ha fel, men det tror jag inte. För de har de inte haft tidigare när det sagt så till mig. Som med Arvid så sa läkaren;
-Ja, du kommer att föda bebis inom 2-3 dagar och 2 dagar efter så var han född.
Samma sak hände med både Saga och Anton, fast då var det barnmorskor som sa så.

Ja, ja, vi får väl se vad som händer. En sak är säker, imorgon blir det fix till bebis :-)


Nej, nu måste jag sova och smälta detta.

GODNATT KÄRA LÄSARE!