Nu är jag hemma. Skönt på ett sätt, men jag känner mig så otroligt hjälplös. Barnen är glada, mannen är glad och min pappa är glad över att jag kommit hem. Men frågan är hur länge kommer de vara de innan de totalt tröttnar på mig? Jag är i alla fall glad över att få vara med mina kära.
Jag försöker hålla skenet uppe, men känner mig så ledsen. Vill bara brista ut i gråt. Jag oroar mig allt just nu. Jag vill inte föda med gips och ont, jag vill inte känna mig som en hjälplös gammal kärring, jag vill kunna göra mat till mina barn och byta blöjor, jag vill kunna gå på promenad, jag vill kunna tvätta, jag vill kunna göra gå på toa utan att få hjälp. Men det kommer väl snart, jag ska bli bättre snart hoppas jag. Även om det känns väldigt jobbigt i vissa stunder.
Återkommer senare, ska ta mina smärtstillande nu....har ont!
lördag 18 december 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
hej
SvaraRaderaskönt att du e hemma igen hos din familj. Att bara vara hemma hjälper att man mår bättre och att foton kanske läker snabbare...
när var det nu du hade beräknad förlosssning datum. ?? måste bara fråga dig vad är det bästa settet att ta sig igenom en förlossning utan smärtlindring?? jag har 3 barn och ett 4 på väg. med 1 hade jag bara lustgas men lustgasen var inte till någon hjälp andra och tredije gången hade jag epidural och visst det hjälpte mig så bra.men nu 4 vill jag födda helt naturligt efter som jag vet inte när jag får uppleva en till förlossning...manen nöjer sig med 4. men inte jag...så vi får se om det blir fler bäbisar....kram Nina
Halkade in på din trevliga blogg!
SvaraRaderaTrevlig helg!