Härom dagen så pratade jag med min mamma. Under samtalet så slog det mig att jag verkligen känner mig som ett barn ibland när jag pratar med henne. Inte för att hon behandlar mig som ett barn utan just för att jag är hennes barn.
Jag tänkte att herregud jag är faktiskt snart 29 år gammal och 4-barnsmor!!! JAG ÄR VUXEN! Ja, jag är verkligen vuxen, jag har ansvar för fyra underbara barn, jag är gift, jag har hus och bil. Men jag dricker inte kaffe och jag har inget körkort, det är vuxenstämplar om något.
De få gånger jag går på Systemet så tycker jag att det är konstigt att de inte frågar efter leg. Har jag en snedvriden bild av mig själv? Ser jag ut som 29 år? Eller ser jag äldre ut???
Ibland när jag sitter med mina vänner så tänker jag på när jag var liten och följde med min mamma på vuxenmiddagar och hur jag tänkte på hur vuxna alla var och nu är jag själv där.
Hur som helst så går tiden minst sagt FORT och jag älskar livet, även om det har sina motgångar ibland. Jag tänker njuta så mycket jag kan av livet för varje år som går och vara tacksam för allt jag har.
Jag hoppas att alla ni där ute försöker göra samma sak.
Ps. Jag tror min barndomsväninna har fött eller ligger och föder barn nu...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad roligt att du vill kommentera!