Ja, tiden går så fort när man väl fött, varför??? Jag försöker bara njuta av varje sekund av att ha en nyfödd och ge så mycket närhet och kärlek jag kan.
Idag är Vilda 8 dagar gammal. Hon är så snäll och fin på alla sätt, jag kunde inte fått en mer perfekt bebis. För en vecka sedan så låg jag på BB och barnläkaren var och undersökte Vilda. Han var Dansk och det enda jag förstod var att han sa att hon var perfekt. Bra, tänkte jag, då behöver jag inte be honom prata engelska med mig för att jag ska förstå något av det resterande han sa. Är hon perfekt så behöver jag nog inte veta något mer, jag menar, jag har ju gått igenom det där 3 gånger tidigare.
Under veckan som varit har jag levt som på små moln. Den enorma lyckan är obeskrivlig och min hormoner är helt upp och ner. Gråter för ingenting trots att jag inte är ledsen. Gråter mest för att jag är lycklig, eller för att någon säger eller gör något fint. Idag tittade jag på Stilakuten och grät för att en tjock gammal kärring blev omstylad!
Barnen har tagit det bra att få en lillasyster. Saga är väl den som mest gör uppror just nu, men så var hon också innan Vilda föddes. Fy farao vad Saga är jobbig ibland, så där uppkäftig och respektlös. Vet inte riktigt hur jag ska hantera det på bästa sätt. Man kan faktiskt inte alltid vara så himla pedagogisk, även om man vill...
Anton är sååååå stolt över sin lillasyster och hela han bara lyser när han håller i henne. han klappar ofta på henne och säger att hon är så fin och söt.
Arvid är också stolt, han vill gärna krama, pussa och hålla henne. När hon gråter proppar han in hennes napp i munnen.
I torsdags den 6/8 var vi på Tosselilla till slut. Herregud var roliga saker det fanns där! Vi var där i 6½ timme och ändå hann vi inte med allt vi ville göra. Vilda sov hela tiden, jag ammade två gånger och resten av tiden var hon så snäll.
På Tosselilla träffade jag en gammal vän från Stockholm. Vi gick i samma mammagrupp när Saga var liten. Hennes dotter och Saga föddes med bara 5 minuter emellan. Vi har inte setts på säkert 5 år och då var jag 15 kg smalare och typ inga tuttar så hon kände knappt igen mig. Ganska snart så såg hon att det var jag och blev jätteglad och säger; Men, Victoria, vad kul att se dig! Är du gravid?
Jag kände en kalldusch hällas över mig. Vaddå gravid? Jag har ju precis fött barn och känner mig smal och ganska fin. Ser jag gravid ut? tänkte jag. Här har jag klämt på mig en tajt fin blommig amningsklänning som jag kände mig fin i, dessutom så tvingade jag på mig ett par gördel-trosor under så att deg-magen skulle tryckas in lite.
Jag bad Tobbe fota mig efter att hon och jag stått och snackat ett tag och jag låtsades om att jag inte brydde mig så mycket om hennes kommentar.
Och hon hade rätt! Jag såg verkligen gravid ut!!! Tjock och eländig! Är det något fel på våran spegel hemma? För där såg det helt ok ut...
Igår så firade vi våran första bröllopsdag, det började inte så bra för att Tobbe ville ner till stranden och det har ju inte jag någon större lust med. Jag vill absolut inte sitta i bikini och jag får inte bada pga infektionsrisken. Dessutom går man omkring med en varmt äcklig binda på sig dygnet runt och det kommer avslag, bläääääää.....
Känns inte bra heller att sitta i stek hett sol i flera timmar med en nyfödd.
Eftersom det var våran bröllopsdag så ville jag att Tobbe skulle vara med mig. Det slutade med att vi satt hemma inomhus, trots att det var 27 grader varmt ute och inte visste vad vi skulle göra. Till slut så tog vi oss ut på en promenad vid kl. 15.00 med småkidsen.
På kvällen kom svärfar och passade Saga, Anton och Arvid så jag och Tobbe gick på promenad med Vilda ner till stan och åt på restaurang. Det var så fint väder och så romantiskt. Vilda sov HELA tiden och vi hade det riktigt mysigt.
Väl hemma så nattade vi barnen och kollade till slut klart på filmen som tittade på när jag fick värkar en vecka innan. Vi åt godis och tände levande ljus och bara njöt. Vi gav varanadra våra presenter och jag fick ett par jättefina diamantörhängen!!! Så fina! Trodde aldrig att Tobbe skulle köpa det till mig, jag blev glatt överraskad! Sorry älskling, om du läser detta, men jag trodde faktiskt inte det! Tobbe fick en ascool Storm klocka av mig och han verkade vara jätteglad för den också. I LOVE YOU, min underbara man!!!
Nu sitter jag under parasollet på våran altan och barnen badar i lilla plastpoolen och leker och har kul. Tobbe pratar med våran närmsta granne om våra gemensamma häckar och försöker klura ut hur vi ska få dem att växa bättre. Det är varmt ute och lilla Vilda sover, som vanligt!
Jag älskar mitt liv!!!
söndag 9 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad roligt att du vill kommentera!