Grattis till min lille son Vidar på 6 månaders dagen!
Tänk att tiden går så fort!
Det känns som om tiden flugit iväg, men samtidigt så känner jag att allt som hände kring Vidars födsel och med bruten fotled att det är lite overkligt. Mer som att jag var gravid till månad 8 sedan så hoppade vi fram till han var tre månader då jag började kunna vara mer mig själv igen.
Fast jag kommer ju ihåg allt...och kan fortfarande känna känslan av allt. Jag tror jag på något sätt "puttar" bort det fast jag egentligen inte vill, för att annars mår jag dåligt. Att låta sig känna efter och tänka på den tiden är jobbigt för då möter jag alla jobbiga känslor. Men ändå så är det ju en lycklig tid då Vidar föddes!
Åh, jag blir galen på alla dessa blandade känslor!!!
Jag fick ju världens finaste bebis! Han har givit mig så mycket. Jag älskar honom så mycket att det inte finns tillräckligt med ord att förklara och jag vill så gärna kunna tänka tillbaka till födseln och bara känna en varm och lugn känsla, glädje och lycka!
Men nu har det alltså gått hela 6 månader och Vidar är en glad och go´liten kille.
Eller liten, han är faktiskt rätt så stor. Han väger nu 8850 g och är 70 cm lång och med ett huvudomfång på 45 cm.
Han älskar att leka titt-ut och snacka. Han vill bara stå upp heeeela tiden och absolut inte sitta. Han älskar att sova i sin säng och att gosa med en snuttefilt. Vidar har lärt sig pussas, det är så gulligt och mysigt.
Vidar tycker om att bli buren mycket och att kramas. Han älskar när Arvid pratar och leker med honom men är tyvärr lite rädd för Vilda, vilket jag förstår då hon inte alltid är så snäll mot honom. Anton och Saga känns trygga och han skiner upp som en sol när han ser dem. Vidar älskar majsvälling och gröt med fruktpuré!
Här kommer lite bilder från att han låg i mage till nu!
"Det är som ett mirakel när ett barn har blivit fött
- ut kom en liten mänskasom ingen förut mött!
Ett spädbarn är så vackertoch dess doft helt underbar.
Och det är nåt visst med blickensom är sällsamt vis och klar.
Från den stund man tar emot det blir inget mer detsamma.
För ett barn förändrar livet för sin pappa och sin mamma.
Ett sånt hav av ömsint kärlek som plötsligt väller fram,
för detta lilla undersom ännu vägs i gram."
Inlägg
hittade precis in här å måste säga att du har en himla fin blogg :)
SvaraRaderaTack Melissa!
SvaraRaderaKram,
Victoria
Det där med att förlossningen inte blir som man tänkt sig är inte ett dugg roligt. Jag födde mitt barn med kejsarsnittt.
SvaraRaderaJag fick av någon anledning inte träffa henne förrän flera dagar efter snittet. Jag vet inte varför men det blev bara så. Faktum var att vi inte fick den där viktiga kontakten från början. Detta skedde för 34 år sedan och jag mår fortfarande dåligt när jag tänker tillbaka. Efter detta fick jag s.k. amningspsykos som inte var så kul. Ingen förstod varför jag mådde så dåligt. Jag borde ju vara lycklig som fått en dotter. Jag mår fortfarande dåligt bara jag tänker på det hela.Försök att få någon att tala med. Stäng inte in det hela inom dig. Nästa gång du går på BVC så ta upp hur du känner dig. Dem kan säkert hjälpa dig.
Jag vet en bekant som mådde urdåligt och hon fick hjälp genom BVC.
Det är ju egentligen inte så konstigt om man mår dåligt trots att man borde vara överlycklig. Det är ju en stor omställning att föda barn.
Jag skickar många kramar till dig.
Margit(maxelonia)
Vad fort det går! Tänk redan an är så fin!
SvaraRaderaVi fick våran 1månad senare (6/2) o ja vad tiden går fort. Min väger lite mindre 8300 men är en cm längre 71cm.
SvaraRaderaFörlossningen blev inte heller som vi tänkt, förlossningen gick fortare. Jaja kul att de går så bra för er.
ungmammakarin.blogg.se
Jag läste din blogg när du har var höggravid, men sedan tappade jag bort adressen - jag är jätteglad att jag hittade tillbaka igen nu!
SvaraRaderaJag heter också Viktoria och har 5 barn, barnvagnstokig är jag med :-) Vår femma föddes med urakut snitt efter att moderkakan började lossna och det var också jättejobbigt. Nu väntar vi ännu ett barn i vinter och så småningom lär jag bli tvungen att bearbeta förra förlossningen även om det tar emot.