Jaha, så var det dags igen då. Jag har tvättat sonens mobil, igen. Första gången det hände så var det med begagnad med bra mobil han fått av min bror. Det var bara några veckor efter han fått den och han hade glömt att ta ur den ur sin ficka när han la sina smutskläder i tvätten. Jag tänkte inte på det när jag stoppade i tvätten i maskinen. Han blev så ledsen och jag förklarade för honom att alltid kolla sina fickor innan man lägger kläder i smutstvätten. Det gäller ju inte bara mobiler, utan även pengar eller viktiga lappar.
Han fick efter någon månad en ny begagnad mobil av mig och han har skött den som om det vore bland det mest dyrbaraste han äger.
Så hände det igen. Idag. Jag förberedde en tvätt igår kväll 8mycket var just hans kläder) och bara fick känslan av att han hade mobilen i någon utav byxorna. Men eftersom jag redan stoppat in allt så frågade jag honom om han visste var mobilen var och han svarade att den var i hans rum.
Imorse satte jag igång maskinen och nu när jag skulle hänga upp allt på tork så var ett par av byxorna alldeles tunga. Och vad får jag fram? Jo, hans mobil... Han är så ledsen och jag är så arg på mig själv att jag inte kollade hans byxor när jag hade en känsla som faktiskt stämde!!!
Åhhh, mer frustrerande får man ju leta efter!
Nåja...hur ska jag göra nu då? Jag vill att han ska ha en mobil just för att jag ska kunna nå honom när han är och leker med kompisar. Känner ju att det är lite mitt fel också.
lördag 6 augusti 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad roligt att du vill kommentera!