Det går bra nu, hoppas jag...

Vet inte var jag ska börja men jag ska försöka göra detta kortfattat. Det är "lite" krångel på Arvids och Vildas dagis. Arvid och han kompisar födda -07 ska förflyttas till en annan avdelning nu till hösten. Detta innebär att det kommer vara hela 38 barn på en avdelning, vilket är för tok för många. För att lösa detta problem så har då rektorn beslutat att ta in en sk Förskolebuss. Denna buss skall då köra barnen runt på olika utflykter. Om vädret är alldeles för dåligt ska de då få vistas i en närliggande skolas källarlokaler.

Vi föräldrar fick information om detta för ett par veckor sedan och då hade vi valet att bestämma och önska om vi ville ha våra barn på bussen över huvudtaget och, om vi valde bussen, i så fall hur. Vartannan vecka eller vartannan månad.

Jag och Tobbe kände oss inte alls nöjda med att vår son skulle bli "utslängd" på en buss från dagis pga att det inte finns plats för honom. Varför har de tagit in så mycket barn och vår son som har gått där i snart 3 år ska bli lidande för detta. Vi velade mycket, dels för att vi kände så som vi kände och framför allt för att Arvid är väldigt, väldigt åksjuk. Sedan kom en annan oro upp, det är en ökad trafikrisk att åka ut med bussen så pass mycket. Även om rektorn lovade dyrt och heligt att busschauffören är en väldigt erfaren och skicklig förare. Fast det konstiga med detta är att på ett möte har hon sagt att de ska låta två förskolepedagoger få utbilda sig för att köra denna buss och det innebär ju då att det INTE är några erfarna bussförare...

Vi valde till slut bussen på prov, vartannan vecka under förutsättning att Arvid mår bra och att allt kändes okej.

Några dagar senare kommer en ny lapp till oss föräldrar där det informeras om att det är för få som valt bussen och att det inte kan bli två grupper som växelvis byter till och från förskolebussen och förskolan. Nu fick vi valet att antingen välja förskolan eller förskolebussen. Att vår son skulle sitta på en buss varje dag känns för oss helt uteslutet och därför kommer vi då hoppa av bussen.
Dessutom ska rektorn tydligen dra ner på pedagogerna och det kommer vara 2-3 pedagoger per grupp som är 19-20 barn per grupp. Vilket är helt galet, enligt mig.

Men så igår så fick vi en lapp i brevlådan om att det ska öppna en Montisoriförskola i vårat område nu till hösten och vi blev så glada! Nu ska vi dit på fredag för att se hur det är och hur lokalerna är och om det känns bra så byter vi nog dagis.

Nu håller jag tummarna för att det kommer bli bra och att allt rullar på nu, för så som det varit sista tiden (sedan den nya rektorn tog över) med ett himla bytande av personal och splittringar på barngrupper m.m. så känns detta så bra. Och jag hoppas verkligen att fler föräldrar förstår hur viktigt det är att om man är missnöjd så sätter man ner foten och gör något åt det. Rektorn måste förstå att det inte kan vara så här...

Nu vet jag att det finns de föräldrar som är nöjda, men jag vet övervägande som inte är det, på vår avdelning, och det är så tråkigt att det skall behöva vara så.

Nej, nu ska sussa och jag längtar efter att krypa ner i min mjuka säng och få drömma mig bort i några timmar :)

KRAM OCH GODNATT ALLA KÄRA LÄSARE!