VILDA!!!

Nu för ett år sedan...

...så var jag och barnen på stan. Jag höggravid och stor som en flodhäst. På kvällen så förberedde jag Saga för ett kalas hos en kompis med 70-tals tema. Jag, mannen och pojkarna var på restaurang och åt gott och sedan åkte för att hämta Saga och efter det hem. Barnen gick och la sig och efter det skulle jag och mannen titta på en film och ha det mysigt..men då startade värkarna.

Åhhhh, jag blir så töntig, men jag kommer ihåg ALLT jag gjorde dagen innan mina barns födelse. Mysig känsla!

Så imorgon fyller lilla Vilda 1 år och det blir lite firande på morgonen, för klockan 11.30 är det dop för mannens systerdotter. Sedan är liksom bebistiden förbi, för nu blir hon en stor liten kicka!

Jag älskar mina barn så mycket!

Akuten igår.

Igår åkte vi på grillparty med underbara vänner. Allt började så bra och det var mysigt, trevligt och gott. Barnen åt upp maten snabbare än oss vuxna och mina stora barn, Saga och Anton och en annan pojke bestämde sig för att spela golf på åkern en liten bit ifrån. De såg ut att ha så kul!
Jag går runt och in i huset med lilla Vilda för att hon var uttråkad och kommer ut och ser Anton gråta och skrika med blod rinnande från pannan ovanför ögonbrynet. Självklart springer jag fram, vilket också andra föräldrar gör. Det jag ser får mig i chock. Ett djupt jack eller snarare hål och det kommer blod. Man ser skallbenet. Först tror jag han spräckt hela huvudet och tänker att kommer dö.
Jag lämnar över Vilda till en väninna och ser att underbara Nina (som är utbildad sjuksköterska och i vanliga fall jobbar på Akuten när hon inte är mammaledig) är redan framme och tar hand om min rädda son. Även min man är framme och var oväntat lugn. Vad gjorde jag? Jo, började gråta.

Jag sprang efter dem i badrummet och tittade igen för jag tänkte att jag måste sett fel. Men nej, det rann ut blod och jacket i pannan var riktigt stort och såg sååååå ont ut. Jag blev nästan hysterisk och en annan fantastisk väninna, Maria, tog ut mig från badrummet och lugnade ner mig och tröstade mig. Jag har aldrig reagerat så tidigare, jag brukar vara rätt så lugn vid olycksfall. Men detta gjorde mig verkligen rädd!

När jag lugnat ner mig, efter bara ett par minuter, gick jag in igen. Jag ville ju trösta min stackars son. Värdparet, Andrea och Harald, hade tagit fram Första Hjälpen väskan från bilen och Nina la om och fixade och plåstrade om Anton. Då kommer Maria in med Saga. Det var hon som råkat slå klubban. Hon skulle svinga med klubban och Anton hade ställt sig lite för nära och hon såg inte det och klubban träffade honom rakt i pannan, så hårt att han ramlat baklänges. Saga var helt förstörd! Hon grät och var så ledsen och orolig. Vi tröstade henne och sa att inget var hennes fel, det var en olycka och tyvärr så händer sådant. Vi var rörande överens om att det var tur att klubban inte träffade i ögat...

Sedan bar det iväg till Akuten. Jag och Anton. När vi väntade i på att få komma in så säger Anton:
- Mamma, jag är glad att det inte är du som fick det här.
- Jaha, säger jag. Varför det?
- Därför om du hade fått en klubba i panna och det blödit så mycket så hade jag blivit ännu ledsnare än vad jag blev när jag fick det. För du är min mamma och jag vill inte att något händer dig.
GULLUNGE!!! Att han över huvudtaget tänker så får mitt hjärta att smälta och jag säger till honom:
- Anton, om jag kunde skulle jag ta all smärta ifrån dig just nu. Det sista jag vill i mitt liv är att något hemskt ska hända dig eller dina syskon. Jag älskar dig Anton.

Vi fick komma in rätt så fort och sjuksköterskan gjorde rent såret och doktorn kom in och tittade på det och sa att det måste sys, vilket jag redan förstått. När de skulle lägga bedövningen så tyckte jag så synd om Anton! De stack in denna smala långa nål lång in i jacket och de gjorde sååååå ont på honom, han grät. Vad gör man? Jag höll i handen och sa hur duktig han var, men egentligen ville jag bara ta all smärta ifrån honom, men detta var något han var tvungen att uthärda. Plågsamt för Anton och för mig och mitt mammahjärta.
Bedövningen började verka och sedan var det dags att sy. Det gick bra och det blev totalt 3 stygn. Ett plåster på sedan fick vi åka hem.

Vi tog taxi hem och jag kände mig lättad över att min son nu mådde bättre. Anton var lättad av att det nu var över. Idag så ska jag köpa något till honom, för han var verkligen så duktig igår. Min lilla hjälte!

Grattis!!!

Grattis min söta lille son Arvid på 3-års dagen! Nu för 2 minuter sedan så föddes du, med bara en krystvärk och 50 minuters värkar.

LOVE YOU!!!

Jaha, såååå typiskt!

Arvid har blivit magsjuk. Han har kräkts 4 gånger och sover nu som en stock. Jag undrar hur natten blir? Förhoppningsvis så sover han nu natten igenom och mår bättre imorgon när han fyller 3 år. Jag har bäddat upp med dubbelmadrassen åt mig och Arvid och en "spyhink" vid sidan om. Alltid redo!

Snälla håll tummarna för att han blir bra nu och att han inte lyckats smitta oss i familjen eller grannarna som så fint fick ta emot första spyan idag när han lekte hemma hos dem med deras barn.

Godnatt-spyfnatt!

Min sons sista dag som 2-åring!

Här kommer lite bilder på min son Arvid, från det att han var nyfödd tills nu i sommar. Tänk vad tiden går fort. Imorgon blir han stora pojken, 3 år!

*

*

*

Nu för 3 år sedan så hade jag nästan hela min mammagrupp med alla deras nyfödda bebisar hemma hos mig på fika, det vara bara jag som hade bulle i ugnen fortfarande. De sa att de skulle locka ut bebisen och jag trodde inte mycket på dem. Men så fel jag hade...

*

*

*

På kvällen var jag och Tobbe på promenad vid stranden och åt var sin stor glass. På vägen hem i sportbilen (som jag knappt kunde ta mig ur..) så fick jag en kraftig sammandragning, men bara en och undrade om det kanske skulle komma igång snart fast på riktigt denna gång.

*

*

*

Dagen efter den 27/7-2007 kl.18.20 föddes världens finaste pojke!

Arvid snart 3 år gammal.

Arvid 2 år gammal.

Arvid 1 år gammal.

Arvid 6 månader gammal.



Arvid 2 dagar gammal.

HÄRLIGT!

Mina barn är hemma och det är underbart. Veckorna framöver kommer bli roliga och händelserika. Vi har mycket inplanerat och jag fullkomligt ÄLSKAR det!

Först och främst så fyller min lille son 3 år på måndag och min lilla dotter 1 år den 1 Augusti, HURRA!!! Sedan har jag/vi bla ultraljud, kräftskivor, weekend till Öland, dop, SPA-dag och Egyptenresa inbokat.
Dessutom så börjar barnen i skolan och min stora dotter börjar i 4:an, fattar ni? Mellanstadiet! Och min lille-store Anton börjar i 2:an...var tar tiden vägen?

Den 8 Augusti firar jag och min man 2-årig bröllopsdag. Att det redan gått två år känns helt overkligt. Det var så kul att gifta sig, det är verkligen något jag vill göra om igen.

Nej, nu ska jag göra frukost till in "lilla" familj och mysa. Ses snart igen!

Hejsvej-myspastej!

Här är min bebis!

En liten ild på lill-fisen i vecka 12+1,som är för lite mer än 2 veckor sedan!

En kväll på stranden...

Orkar typ ingenting.

Trots att det är mulet idag så orkar jag fortfarande ingenting. Har ingen lust att hänga upp tvätten, plocka ur diskmaskinen, städa på barnens rum eller bädda sängen. Och det är inte bara lusten som är borta utan hela orken och glädjen till att fixa. Jag tror jag vet vad det beror på; mitt extremt dåliga HB-värde och att jag sista nätterna haft svårt att somna om när jag är upp och kissar. Kombinerat med att mannen jobbar mycket och att jag saknar mina stora barn.

Känns som om jag är så låst ibland. Speciellt söndagar, när allt är stängt i Ystad och ingen kommunikation finns från vårt område. Måste skaffa körkort i höst. Det är bara så. För egentligen borde jag sticka iväg till ICA och handla, men det är en liten promenad och just nu sover ena bebisen i en vagn och den andra håller på att somna bredvid mig i soffan. Dessutom så ORKAR jag ju inte. Tänk om jag hade körkort nu...Tänk att bara kunna hoppa in i bilen med ungarna och snabbt köra iväg och handla.

Mitt mål inför hösten är att skaffa körkort, bli snygg, få bättre hy och skaffa bra rutiner med barnen!

Hejsvej-slöpastej!

Torsdag, ljuva torsdag!

Idag har jag varit hos barnmorskan och fick lyssna på bebbens hjärtljud. Det hördes klart och högt och helt perfekt. Min lilla bebis... Dåligt järnvärde har jag, så blir det att börja med Niferex igen och bli hård i magen.

Efter barnmorskan så var jag på stan med småttingarna medans mannen tränade. Vi åkte hem efter det och drog ner till stranden vid oss och bara tog det lugnt, helt fantastiskt underbart skönt och mysigt.

Nu är det godis och film i soffan och barnen är jättetrötta. Hoppas de sover till kl.08.45 som de gjorde imorse ;-)

Hejsvej-underbardagpastej!

Saknar....

....mina stora, fina och underbara barn. Snart är det bara en vecka kvar tills de kommer hem igen. LÄNGTAR!!! Arvid och Vilda kommer också bli helt överlyckliga när de ser dem.
Jag visade Vilda en bild på Saga och Anton och sken hon upp i hela ansiktet och sa; -Däääää, dääää! och pekade på dem. Dääää=där :-)

Hejsvej-längtarefterminabarnpastej!

Midsommarafton!

Små gubbar ;)

Jag, mamma och syrran hade så kul med att sminka småkidsen till små gubbar! Hahahaha!

De har dessutom ätit chokladglass precis, så de ser ut som två små skitiga gubbar!

Lite bilder från stranden igår med familjen!

SNYGGING!

Festfina!

Nu blir det lite PARTY!

Maten är på G, drickan är kyld, snacksen står redo och musiken dunkar för fullt! Nu blir det lite smygfirande för mig och min kommande 30-årsdag som egentligen är i September. Ville passa på när mamma, lillasyster och mormor är här.
Senare kommer en större fest för alla mina vänner!

Vädret är på topp och det är tropisk värme här i Ystad. Bebisen sparkar i magen och känner mig för en gångs skull riktigt snygg! Underbart!

Återkommer senare.

Puss å kram alla goa läsare!

Projekt: Övertala mamma och syster till att flytta till YSTAD!

Jag älskar när mamma och lillasyster är här och hälsar på, jag älskar att umgås med dem, vi har så kul tillsammans! JAG MÅSTE FÅ DEM ATT FLYTTA HIT!!!

För att hoppa från ett ämne till ett annat, sådär lite hastigt och lustigt så tittade vi på världens sjukaste film igår. "The human centipede" heter filmen, fruktansvärd film. Egentligen en rätt så dålig film, men äcklig och vidrig så att man nästan kräks.

Den handlar om ett par tjejer som är på resa i Tyskland. De åker ut på kvällen i bilen men får punka, i mitten av ingenstans. De försöker hitta någon som kan hjälpa dem och kommer fram till ett stort och vackert hus. Det regnar och de plingar på dörren. Dörren öppnas av en man som ser så läskig ut att man hade skitit på sig om man mötte honom på gatan.
I alla fall, han drogar tjejerna och binder fast dem i källaren vid sjukhussängar. Där ligger även en annan man fastbunden vid en sjukhussäng.
Han är en känd läkare som är expert på att utföra separartioner av siamesiska tvillingar. Han har en idé om att utföra en operation med att föra samman människor istället för att separera dem. Så det är det vad han skall göra; Skära bort ligamenten på knäna så att de inte kan stå, utan bara är stå på alla fyra. Sedan syr han fast munnen på den andres rumphål och sedan så syr han fast den tredje personens mun runt dennes rumphål. Så det är tre personer som är fastsydda i varandra. Så när den förste äter och sedan måste bajsa så gör han detta i den som står i mittens mun, varav hon måste svälja detta för att hon är helt igensydd med hela munnen runt rumphålet. Sedan så får hon bajsa i sin tur till den tredje personens mun som i sin tur skall bajsa ut det "som vanligt". Värsta placeringen är ju för henne i mitten... Sedan får ni själva se hur den slutar...

Helt sjuk film!!! Jag blev så äcklad och kan inte förstå hur någon i denna värld kan komma på att göra en sådan film?! Den personen kan inte vara riktigt frisk.

Men, men, hoppas bara inte någon annan störd människa får för sig att utforska och testa om detta faktiskt går att utföra...

Uppdatering!

Tåget som min mamma, mormor och lillsyster åker med gick sönder. Så nu sitter de i ersättningsbuss i flera timmar och svettas. De blir lite sena, men huvudsaken att de kommer. Hoppas bara att de är vid gott humör och inte allt för trötta.

Ps...

...jag känner bebisen mer och mer fladdra till i magen. MYSPYS!

IDAG ÄR EN BRA DAG!

För idag kommer min mamma, lillasyster och mormor och hälsar på mig! de stannar till på måndag och det ska bli så mysigt och kul. Vädret är på topp och barnen är glada och allt känns bara så bra helt enkelt.

Fast på den här bilden så är det höst och kallt, nu är det sommar och otroligt varmt.

Fast min mamma var ju inte så smart som inte kollade vilken typ av biljett hon bokade så de åker via Göteborg! Hahaha, en omväg på nästan 2 timmar, vilket också resulterar i att de kommer missa pågatåget till Ystad med några minuter. Men klockan 16.23 så kommer kliver de av bussen på vår gata. LÄNGTAR!!!

Bebis!

Igår var jag på KUB-test på Emmaultraljudsklinik i Malmö. Det är en kombinerat NUPP-test med blodprov som ger upp till 92% säker riskbedömning om barnet har något kromosomiskt fel. Bebisen är mellan huvud och rumpa 6 cm långmen ändå så färdig. Att jag aldrig tröttnar på att se sådant. Det är verkligen lika underbart och fantastiskt vare gång. Lillfisen, som h*n nu är kallad av mig, låg där och softa. Vinkade lite och vände upp rumpan mot oss flera gånger. Så sött! Jag är så nyfiken på om det är en pojke eller flicka. Men jag ska INTE ta reda på det den här gången, jag måste få uppleva hur det är att vänta ett barn i 9 månader och sedan föda fram det utan att veta vad det blir för något. Nu vet jag i alla fall att det är en liten människa där inne, som lever och verkar må bra. Skönt!

Min underbara väninna Maria var med mig på ultraljudet eftersom min man tyvärr var tvungen att jobba. Efter ultraljudet så råkade vi passera en porrbutik. Vi bestämde oss för att kika in. Varför är det alltid så kul och spännande att gå in i en sådan butik? Det känns liksom så förbjudet. Vi gick omkring och tittade på alla olika former, storlekar och färger av dildos. Det var stora, små, med pung, utan pung, med kostgjort hår och utan. Det var i hudfärgat och i alla regnbågens färger, med knotter eller med kulor som vibrerar. Det fanns även ett hav av annat också och vi hade så kul. Vi såg en gigantisk dildo som var i en häststorlek, helt fu**ing ENORM! Vem köper en sådan?
Det roligaste som hände var att när vi skulle gå ut från butiken så stoppar 4 unga killar oss och pekar på denna enorma dildon och säger:
-Tjejer! Alltså den här, den går ju bara inte att använda, eller hur?
Jag, som för en gång skull var snabbtänkt trots graviditet, trötthet och kroniskt förvirrad, svarar:
-Jo, om man klämt ut 4 barn så kan man nog stoppa in vad som helst där!

Hahahaha! Ni skulle ha sett deras miner! Vi höll på att skratta ihjäl oss när vi gick ut därifrån!

Ska försöka fota ultraljudsbilderna och lägga upp här. Vi får se om det blir bra.

Hejsvej!

Ny dag-Nya tag!

Torsdag och det är 8 dagar sedan de stora barnen åkte till Stockholm. Mannen jobbar idag och jag har inte en aning om vad jag ska göra idag. Jag vet att jag måste handla och tvätta i alla fall. Jag vill hitta på något kul och händelserikt! Men det är svårt utan körkort...

Jag har faktiskt bestämt mig för att ta körkort i höst innan barn nummer 5 pluppar ut. Men då blir det ett körkort för automatbil. Jag vet att flera av er tycker det är onödigt men jag vet att det är det enda sättet för mig att någonsin ta ett körkort. Sedan får folk säga vad de vill!
Jag menar hur tror ni på fullaste allvar att jag ska kunna köra bil med tre pedaler, en ratt, en växelspak, massor med speglar, massor med skyltar som man ska följa, 5 ungar OCH se till att jag inte kör på någon eller krockar. Herregud...i så fall vore jag superwoman för att klara det!

Ser det framför mig... Vilken kalabalik, ungar som skriker, snackar och bråkar. Mobilen ringer. Jag svettig. Växelspaken som alltid växlar sig från 1 till 5 fast det skulle vara 2. Motorn dör mitt i trafiken. Bilar som tutar. Jag får panik. Barnen skriker. Tittar i alla speglar på alla arga människor som skriker "KÄRRINGJÄVEL" i bilarna. Startar motorn igen. Kör iväg. Hatar manuella bilar. Så är det bara. Jag ska helt enkelt ta körkort för endast AUTOMATBILAR!